Det finns utställningar vars historia sträcker sig långt utanför själva utställningsrummet. Harrania – i vävens minne på Södertälje konsthall är en sådan.
När Södertälje konsthall öppnade sina första, provisoriska lokaler på Järnagatan 22 våren 1968 var Vävarna från Harrania den inledande utställningen. Lokalen hade egentligen planerats som bilhall, takhöjden var låg och belysningen långt ifrån idealisk. Men här visades ett femtiotal bildvävar som dåvarande konsthallschefen Eje Högestätt själv hade rest till Egypten för att välja ut.
Nu, 58 år senare, återvänder Harrania till Södertälje.
En idé som började med barnen
Historien tar sin början i byn Harrania utanför Kairo, nära pyramiderna i Giza. Här grundade arkitekten Ramses Wissa Wassef och hans hustru, pedagogen Sophie Habib Gorgi, det som skulle utvecklas till Ramses Wissa Wassef Art Center.
Utgångspunkten var radikal i sin enkelhet: barn och unga fick lära sig själva hantverket, men bilderna skulle vara deras egna. Inga färdiga mönster, inga skisser att följa och inga vuxna som korrigerade motivet under arbetets gång. Bilden fick istället växa fram direkt i väven, ur minnet, erfarenheten och fantasin.
Det är en princip som fortfarande präglar arbetet i Harrania. I dag har en tredje generation vävare tagit vid, många av dem barn och barnbarn till den första generationens konstnärer. Garnerna färgas med färg från växter som odlas i centrets egen trädgård och motiven hämtas ur vävarnas egna liv och omgivningar.
Det långsamma arbetet är en förutsättning. En bild byggs tråd för tråd, samtidigt som motivet växer fram utan en färdig ritning att hålla sig till.
Vävarna från Harrania, alteljé Ramses Wissa Wassef 1 maj – 31 juli 1968. Samtidigt med utställningen Vävarna från Harrania var det invigning av Södertälje konsthall som flyttat in i provisoriska lokaler på Järnagatan 22. Foto: Södertälje Konsthall.
Ett möte mellan 1968 och 2026
Den nya utställningen rör sig mellan då och nu.
En arkivdel återvänder till Södertälje konsthalls första möte med Harrania 1968 genom den ursprungliga katalogen, fotografier och korrespondens, tillsammans med ett urval bildvävar som konsthallen bevarat från tiden.
I den stora salen visas istället nya verk av centrets tredje generation vävare. Däremellan finns bildvävar som är tillgängliga för förvärv – en del av den modell som sedan länge har gjort det möjligt för vävarna att äga sitt arbete och få en inkomst från sitt skapande.
Mötet mellan generationerna ger utställningen en särskild dimension. Den konstnärliga praktik som presenterades för Södertäljepubliken 1968 har förts vidare och utvecklats genom generationer. Nu möts verk från den första tiden med bilder av dagens vävare – nya upphovspersoner som arbetar vidare utifrån samma grundläggande tilltro till den egna fantasin och det egna bildskapandet.
Textilkonstnärerna Naglaa Farouk Hassan Ali Amin Radwan och Thoraia Hassan Abdelgawad Mahdy Radwan, Wissa Wassef Art Center, på plats i utställningen 9-14 maj 2026. Foto: Södertälje konsthall.
Konstnären och handen
Det är också svårt att inte läsa Harranias historia mot vår egen tid.
Gränserna mellan konst, konsthantverk och design diskuteras fortfarande. Samtidigt har frågor om material, lokal produktion, långsamhet och handens kunskap fått förnyad betydelse. I Harrania har de frågorna varit en del av arbetet i decennier.
Här finns ingen uppdelning mellan den som tänker ut bilden och den som utför den. Vävaren är konstnär, upphovsperson och hantverkare i ett. Motiv, material och utförande hör samman.
Det är också en praktik som går på tvärs mot en industriell logik där idé och utförande ofta skiljs åt. I Harrania växer bilden istället fram genom själva arbetet – långsamt, för hand och med material som har en direkt förbindelse till platsen.
När vävarna nu visas i Södertälje igen möts flera tider i samma rum: de första unga vävarnas bilder, spåren efter Södertälje konsthalls egen början och verk av människor som arbetar vidare med traditionen i Harrania i dag.
Det som började som ett pedagogiskt experiment har blivit en konstnärlig praktik som överlevt sin grundare och fortsatt genom tre generationer.
Och kanske är det just därför Harrania talar så tydligt till vår tid. När mycket omkring oss går allt snabbare påminner vävarna om något annat: om tiden som en del av skapandet, om handen som bärare av kunskap och om värdet av att låta en bild växa fram utan att på förhand veta exakt vart den ska ta vägen.
Harrania – i vävens minne
Ramses Wissa Wassef Art Center
Curator: Amr Hamid
Södertälje konsthall c/o Torekällbergets friluftsmuseum
Källgatan 15, Södertälje
Pågår till 6 december 2026.
Källa för historiska uppgifter och information om utställningen: Södertälje konsthall.
Ovan: Amr Hamid, curator för utställningen Harrania- I vävens minne, 2026, med affisch från utställningen 1970. Arkivmaterial, Södertälje konsthall. Foto: Södertälje konsthall.
