TATAU – Frihet | Identitet | Minnen

 08 september 2026

Vad berättar en tatuering om människan som bär den? I utställningen "TATAU – Frihet | Identitet | Minnen" möter vi kvinnors tatueringar från olika delar av världen – berättelser ristade i huden om identitet, tillhörighet och minne.

Esme Maria, en äldre kvinna med tatueringar i ansiktet. Fotograf: Michael Zomer

Tatueringar är ett av mänsklighetens äldsta uttryck. De har genom historien använts för att markera identitet, livets övergångar, andlighet och social tillhörighet. I många kulturer fungerar de också som ett levande språk mellan generationer.

I TATAU möter vi kvinnor från bland annat Tahiti, Kanada, Kurdistan, Nordafrika, Balkan, Arktis, Asien, Nya Zeeland och Sverige. Deras tatueringar bär berättelser om familj, moderskap, andlighet, motstånd och kulturell identitet. Flera av dessa tatueringstraditioner har varit hotade eller förbjudna genom kolonialism, religiösa normer och social förändring, men återupplivas idag av nya generationer.

Utställningen lyfter också kvinnors roll i tatueringshistorien – både som bärare av tradition och som aktiva förnyare av kulturella uttryck. Här framträder tatueringen som ett verktyg för minne, läkning och motstånd, men också som ett sätt att återknyta till rötter och skapa mening i samtiden.

TATAU visar att tatueringar är mer än bilder på huden. De är levande kulturarv och personliga berättelser om frihet, identitet och tillhörighet – formade över tid, men burna i nuet.

Om ordet Tatau
Ordet tatau kommer från Tahiti och betyder ”att markera” eller ”att slå” – ursprunget till ordet tatuering. Liknande traditioner finns i många kulturer och har olika namn, såsom deq, sičanje, ming, titi, tunniit och moko kauae. Trots variationer bär de gemensamma betydelser: att visa identitet, skydda, hela och markera viktiga övergångar i live

TATAU produceras av Världskulturmuseerna 2026.

Vi Teruria Taimanas tatuerade rygg i håret bär hon en grön krans. Fotograf: Stéphane Mailion