Camilla Jul Bastholm, konservator och avdelningschef på danska Nationalmuseet, beskriver mögelsvampen som "mycket utbredd" i en intervju med DR.
Man kan gott kalla den för en form av coronaepidemi för guldåldersmåleriet och för kulturhistoriska föremål, säger hon.Möglet sätter sig i organiska material, exempelvis möbler, textilier och kyrkorglar, berättar Fanny Stenback, och finns redan i Sverige.
Vi hittar den här mögelsorten i våra samlingar också, den har kanske inte orsakat några extrema problem men vi vet att den finns och får vi ett mildare klimat som i Danmark kommer den här sorten att vara här i våra miljöer också.Den vita mögelsvampen i Danmark heter "aspergillus section restricti" och tillhör en grupp svampar som tål extrema miljöer. Dessutom trivs den i byggnader med lägre luftfuktighet än vad som rekommenderas i de internationella riktlinjerna för kulturarvsvård, uppger Camilla Jul Bastholm.
Den yttersta konsekvensen kan bli att samlingarna och museiföremålen långsamt blir nedbrutna och oanvändbara, säger hon.I Skagen upptäcktes vit mögelbeläggning i Skagenmålarna Anna och Michael Anchers oisolerade gamla hus, i dag ett museum. Camilla Jul Bastholm vet inte varför mögelsvampen tagit sig in på just museerna men misstänker att det har med klimatförändringarna att göra.
Det finns indikationer på att det går att koppla till klimatförändringarna med fuktiga perioder och ihållande regn och sedan torka. Växlingarna är snabbare och det avspeglar sig i inomhusklimatet i känsliga historiska byggnader som museer, slott och kyrkor, säger även Fanny Stenback.I äldre svenska kyrkor med självdrag, som inte värms upp vintertid, trivs den här sortens mögel, berättar hon. Även Skokloster slott, som tillhör statens Historiska museer, är i farozonen.
Vi har inte börjat ta mögelprover där än, men vi har indikationer på att klimatförändringar har påverkat våra mätdata, det är definitivt mer fukt. Mögelsorter kan vara väldigt snabba, hittar de en gynnsam miljö börjar de växa.Konservatorsyrket handlar i dag allt mer om att parera klimatförändringarnas konsekvenser, enligt Fanny Stenback.
Vi har uppmärksammat problemet, men sedan handlar det om att få fram forskningsanslag och projekt och där är vi inte än. Mer forskning behövs.
